att inte veta

vet man egentligen någonting
vet man någonsin vem man är
hur man är och vad man är
jag blir alltid lika förvånad
undrar alltid lika mycket
hittar alltid nya saker
kommer på saker som fallit bort
en ständig jakt
efter någon man önskar man är
någon man bestämt att man är
men egentligen vet vi nog aldrig
vi formas
hela tiden
.
idag har jag upptäckt att jag är rädd för att tillhöra
rädd för att behöva duga, uppfylla krav.
rädd för att bli sårad eller såra.
rädd för att må bra, fast det är allt jag önskar.
lycka och evighet i någon annans famn.





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback