depp, nej. besviken, ja.

jag är besviken. på mig själv.
jag släppte taget om allt jag någonsin stod för.
allt jag alltid visste att jag hade har jag inte längre.
mig själv.
jag var stark i mig själv, visste vem jag var och stod för det.
nu är jag svag, rädd och stängd.
jag har aldrig vart sån och det skrämmer mig.
vem fan har jag blivit och när kmr jag tbx ?
blyg har jag alltid vart men inte rädd.
jag sket i dom som inte tog mig för den jag var, sen var det inte mer med det.
om nån inte accepterade mig var det upp till dom.
nu vågar jag inte visa vem jag är, jag är rädd att bli nekad.
varför lät jag det bli såhär ? varför gav jag bort mig själv fast jag visste...






Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback