take me somewhere my head can rest

så mycket tankar och känslor
så mycket frågor så några svar
så mycket viljor så lite möjligheter
så mycket önskan så lite hopp
så lång väg att gå så lite ork

jag kan inte skilja på någonting alls längre.
ge mig en paus ?
nej, låt mig inte stå stilla mer.
dra i mig, släpp mig.
håll fast mig, släng runt mig.

jag har förstört så mycket
så mycket
för mycket

"vi har i varje givet ögonblick en möjlighet att bryta mönster"
och skapa nya


jag har insett att jag väntar på att allt ska ta slut
jag väntar på att jag ska bli fri
men jag blir aldrig det
jag måste börja leva, oavsett hur livet ser ut.
jag måste styra mitt liv själv, min framtid och mitt nu.





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback