jag räcker inte till, jag räckte inte till, jag kommer inte räcka till.
jag har ingen kraft att göra mig större än precis som jag är.
jag borde inte änns behöva det men vad ska man göra när själen skriker ?
så mycket tankar, känslor, krav och viljor. från alla olika håll.
ser ingen att jag brister ? ser ingen att jag är i spillror ?
allt du vill, eller hur vad det du sa ? men du borde sagt vi.
tillsamans men inte själva, starka eller svaga, hur som helst.
man klarar allt om man försöker tillsamans. så varför tar ingen min hand ?
ni kräver den men ni tar den inte så länge någon annan håller den andra.
öppna dina ögon, försök att se. snälla för det här kommer inte att hålla.
du vet precis, du kan mig utantill så varför ödslar du våran tid på ingenting.
du vet vart jag står du vet hur jag mår du vet vad vi kan göra med kraften i vårt band.
energin du lägger på att göra allt uppenbart för dig suddar bara ut det för mig.
jag har två händer, inte en. jag är en person, inte två. hur ont det än gör så måste du förstå.
att nu har jag öppnat min andra hand, den har fångat en annan. låt det vara.
älska mig för den jag är, din andra halva. vi är inte samma som förut och kommer aldrig bli men
jag står alltid kvar, det vet du. jag vill bara att allt ska vara bra, att alla ska kunna vara.
jag ger inte upp, jag har min egen vilja. men jag står alltid, alltid, alltid kvar.
så sluta vara rädd, sluta ta mina ord som skämt. du vet, där inne vet du alltid vad som är rätt.